Free-Essays-Free-Essays.com

Only $12.95 / Page!

Order your custom written essay today for a half-price. Our best quality essays are available from $12.95 per page!

More Details


	Anthropology Essays Biographies Business Essays Essays on Computers Economics Essays Education Essays English Essays Georgaphy Essays Marketing Essays Mythology Essays Philosophy Essays Psychology Essays Shakespeare Essays Essays on Social Issues Sociology Essays Essays on Theater

	Best free essay resources.

HUMANIT�RA OCH MILJ�M�SSIGA ASPEKTER P� GULFKRIGET 1990 - 1991 INLEDNING I denna uppsats har jag valt att behandla humanit�ra och milj�m�ssiga aspekter p� Gulfkriget 1990 -1991. P� grund av �mnets omfattning har jag valt att strikt begr�nsa mig till dessa aspekter och inte ta upp t ex milit�ra och strategiska s�dana. Detta har tyv�rr visat sig vara ett �mne som inte ens jag klarar av att skriva p� ett roligt s�tt om. INNEH�LLSF�RTECKNING 1. KUWAIT 1:1 Inledning 1:2 Iraks behandling av kuwaitiska krigsf�ngar och civilbefolkning 1:3 Skadeverkningar p� milj�n i Kuwait 1:4 Plundring och f�rst�relse 2. IRAK 2:1 Inledning 2:2 Flygoffensiven - Operation Desert Storm 2:3 Markoffensiven - Operation Desert Sabre 2:4 Skadeverkningar p� milj�n i Irak K�LLF�RTECKNING Gulfkriget och den humanit�ra folkr�tten av Christer Ahlstr�m, Folkr�ttsdelegatio- nen, Stockholm 1992 The true cost of conflict, Kapitel 2, The Iraq Conflict av Gregory Quinn 1. KUWAIT 1:1 Inledning Den 2 augusti 1990 invaderades Kuwait av irakiska trupper. Detta var den slutliga kulmen p� en l�ngre tids konflikt mellan l�nderna ang�ende olje- f�lt p� den irak-kuwaitiska gr�nsen, och �ar i norra Gulfen. De verbala hotelserna trappades gradvis upp under 1990, f�r att kulminera i juli med att Irak anklagade Kuwait f�r att ha stulit irakisk olja till ett v�rde av 2.4 biljoner USD. Natten till den 2 augusti inleddes invasionen. Det kuwaitiska f�rsvaret �verraskades, och de invaderande styrkorna m�tte ringa motst�nd. Vid 7-tiden p� morgonen stod de irakiska styrkorna i Kuwait City, och efter 48 timmar hade hela landet intagits. Den 8 augusti f�rklarade den irakiska ledningen sin avsikt att annektera Kuwait, och den 28 augusti offentliggjordes att gr�nsomr�dena mellan Irak och Kuwait hade inf�rlivats med den irakiska provinsen Basra, samt att �vriga delar av Kuwait nu ut- gjorde Iraks 19:de provins. F�r f�rsta g�ngen i FN:s historia hade en medlemsstat attackerat och uppl�st en annan. 1:2 Iraks behandling av kuwaitiska krigsf�ngar och civilbefolkning Under de f�rsta fem m�naderna av ockupationen blev uppskattningsvis ca 10 000 kuwaitier tillf�ngatagna. M�nga f�rdes till krigsf�ngel�ger i Irak. I f�ngl�gren r�dde �tminstone inledningsvis sv�ra f�rh�llanden. Det var brist p� mat, vatten och medicin. Tortyr i samband med f�rh�r f�rekom, men troligtvis ingen systematisk tortyr. Men �n v�rre drabbades de som arresterats s�som varande misst�nkta f�r att tillh�ra den kuwaitiska mot- st�ndsr�relsen. Irakierna inledde p� ett tidigt stadium en politik som gick ut p� att underkuva alla tecken p� motst�nd. Husrannsakningar genomf�rdes f�r att finna medlemmar av motst�ndsr�relsen och utl�ndska medborgare. Om- fattande arresteringar genomf�rdes. Terrorn mot civilbefolkningen �kade i omfattning, med bl a godtyckliga avr�ttningar. Den 21 februari inleddes en kampanj av massarresteringar. Tusentals civila kuwaitier arresterades och f�rdes till Irak. Under ockupationen inf�rde irakierna lagar som f�reskrev d�dsstraff f�r: 1) hamstring av mat f�r kommersiella syften 2) plundring samt 3) skyddande av en utl�nning i syfte att g�mma honom f�r myndigheterna. �vergreppen p� civilbefolkningen var allts� omfattande. Enligt en studie av Dr Al-Hammadi (Report on the situation of human rights in Kuwait under Iraqui occupation, FN dokument E/CN4/1992/26, sid.30) s� utsattes ca 79% av de arresterade f�r tortyr. De tortyrmetoder som anv�ndes var bl a misshandel, elchocker, br�nnm�rkning, upph�ngning i f�tterna, utdragning av naglar samt stympning. Tortyren mot kvinnor utgjordes huvudsakligen av v�ld- t�kter. Antalet utsatta kvinnor uppskattas till minst 1000, men det verkliga antalet �r troligen betydligt h�gre, p g a att de flesta kvinnor inte vill erk�nna att de har blivit v�ldtagna. Har en kvinna blivit v�ldtagen s� upp- fattas det n�mligen som att hon har dragit skam och van�ra �ver familjen. Kuwaitiska l�kare uppskattar att minst 300 kvinnor blivit gravida som en f�ljd av dessa v�ldt�kter. M�nga kvinnor flydde senare till Egypten eller Filippinerna f�r att g�ra abort. Om en person avr�ttas utan att ha f�tt sin sak pr�vad av en kompetent domstol, s� kallas det f�r en extrajudiciell av- r�ttning, eller med andra ord ett mord. Enligt Amnesty International uppg�r antalet extrajudiciella avr�ttningar av civilpersoner till �ver 1000. De flesta blev torterade innan de avr�ttades. Detta �r ett brott mot den IV Gen�vekonventionen om r�tt till liv. Det f�rekom att personer avr�ttades i sina familjers n�rvaro. Personen f�rdes hem, �vriga familjemedlemmar tvingades ut f�r att besk�da avr�ttningen, och fick sedan ta hand om kroppen. Kropparna efter avr�ttade m�nniskor kunde ocks� l�mnas p� offentliga platser till allm�nhetens besk�dande. Det f�rekom ocks� att f�ngar tvingades spela rysk roulette med varandra. Detta ledde ocks� till en del d�dsfall. 1:3 Skadeverkningar p� milj�n i Kuwait. Irak f�rst�rde 810 av sammanlagt 1080 kuwaitiska oljek�llor. Av dessa s� sattes 742 i brand. Dessa spred ut stora m�ngder oljer�k inneh�llande m�nga giftiga och cancerframkallande kemiska �mnen. Detta ber�knas ha l�ngsiktiga negativa konsekvenser f�r befolkningens h�lsa i form av bl a ett �kande antal cancerfall samt fosterskador. Vid sl�ckandet av de brinnande olje- k�llorna uppstod �ven ett annat problem. Den personal som skulle t�ppa till oljek�llorna hann inte g�ra detta i samma takt som brandsl�ckningspersonalen sl�ckte br�nderna. Detta fick till f�ljd att stora m�ngder olja, ca 150 miljoner fat, rann rakt ut i �knen och bildade stora sj�ar med olja. Man be- r�knar att ca 13 000 kvkm, eller 60%, av Kuwaits yta t�cktes av olja. Detta har orsakat mycket stora skador p� v�xt- och djurlivet. Troligen har oljan ocks� tr�ngt ner och f�rorenat grundvattnet. Ett annat hot mot Kuwaits be- folkning �r de ca 2 miljoner minor och de flera miljoner odetonerade ammunitionseffekter som finns kvar i marken. Enbart runt Kuwait City har �ver 3 miljoner odetonerade ammunitionseffekter p�tr�ffats. Dessa kommer att utg�ra ett st�ndigt hot mot befolkningen under m�nga �r fram�ver. Min- r�jningsexperter har uppskattat att det kommer att vara n�stan om�jligt att r�ja de omfattande minf�lten i s�dra Kuwait. 1:4 Plundring och f�rst�relse Det ockuperade Kuwait utsattes f�r en mycket omfattande och systematisk plundring av irakiska trupper. Aff�rer, bost�der, bibliotek, industrier, hotell, regeringsbyggnader, sjukhus m m utsattes f�r plundring och f�r- st�relse. Vissa kuwaitiska f�retag uppl�stes av irakierna, samtidigt som deras tillg�ngar konfiskerades. Bland andra drabbades Kuwaiti Airways, Kuwaiti National Bank samt Kuwaiti General Transport Company av detta. Irakiska soldater hade order om att montera ner respektive omh�nderta vissa f�rem�l f�r vidare transport till Irak. Detta g�llde bl a material fr�n bibliotek, forskningsresultat fr�n vetenskapliga institutioner, teknisk ut- rustning fr�n sjukhus, religi�sa manuskript samt f�rem�l fr�n mus�er. Det kuwaitiska nationalmus�et plundrades bl a p� f�rem�l fr�n �r 3000 f Kr. En FN-rapport uppskattar de ekonomiska skadorna enbart fr�n plundringen av aff�rer till ca 1 miljard USD. N�r sedan irakierna flydde fr�n Kuwait, s� sattes �ver 200 byggnader, bl a parlamentet, emirens palats, sjukhus samt Kuwaits nationalmuseum i brand. 2. IRAK 2:1 Inledning Omv�rldens reaktioner p� Iraks beteende l�t inte v�nta p� sig. Genom ett an- tal resolutioner f�rd�mde FN:s s�kerhetsr�d det irakiska agerandet och kr�vde att Kuwaits suver�nitet skulle �teruppr�ttas. N�r s� inte skedde, utan Irak fortsatte med ockupationen, gick s�kerhetsr�det vidare och antog resolution 678, som auktoriserade de medlemsstater som samarbetade med den legitima kuwaitiska regeringen att anv�nda sig av n�dv�ndiga medel, inkluderande milit�rt v�ld, f�r att driva ut de irakiska trupperna ur Kuwait efter den 15 januari 1991, om inte Irak hade dragit sig tillbaka innan dess. USA ledde bildandet av en allians mellan v�stl�nder och arabstater. F�rsta uppgiften var att f�rsvara Saudiarabien (Operation Desert Shield), f�r att sedan kunna ha Saudiarabien som bas f�r de kommande attackerna mot Irak. Den 17 januari 1991 inleddes s� Operation Desert Storm, med den st�rsta flyg- armada som v�rlden hade sk�dat. Flygoffensiven riktade sig mot m�l i b�de Irak och Kuwait. Den 24 februari inleddes markoffensiven, Operation Desert Sabre, som med en indirekt omfattningsr�relse flankerade de irakiska trupperna i s�dra Irak och i Kuwait. Efter 100 timmar var den irakiska arm�ns �de beseglat, och FN-koalitionen inf�rde ett ensidigt upph�rande med offensiva operationer. 2:2 Flygoffensiven - Operation Desert Storm Den 17 januari 1991, kl 03.00 lokal tid, inledde FN-koalitionen flyg- offensiven mot m�l b�de i Irak och Kuwait. Under den inledande fasen av luftoffensiven koncentrerades insatserna mot det irakiska luftf�rsvaret, med syftet att erh�lla luftherrav�lde �ver Irak och Kuwait. Radarstationer, ledningscentraler f�r flygvapnet samt flygbaser utsattes f�r massiva angrepp. N�r luftherrav�ldet uppn�tts, �vergick man till att attackera milit�ra lednings- och sambandscentraler. En annan typ av m�l som hade h�g prioritet var anl�ggningar f�r produktion och lagring av kemiska och biologiska stridsmedel. Efter att Irak den 18 januari hade attackerat Israel med s k Scud-missiler s� tvingades en stor del av koalitionens flyguppdrag att ut- nyttjas i jakten p� dessa missilers mobila uppskjutningsramper. De huvud- sakliga syftena med den strategiska flygoffensiven mot Irak var: 1) att sk�ra av f�rbindelselinjerna mellan ledningen i Bagdad och de irakiska styrkorna som var grupperade i Kuwaiti Theatre of Operations(KTO) 2) att sl� ut produktionskapaciteten f�r massf�rst�relsevapen 3) att sl� ut vissa f�r den irakiska krigsmakten viktiga st�dfunktioner som t ex elsystem och oljeanl�ggningar 4) att f�rst�ra viktiga kommunikationsanl�ggningar som t ex broar, j�rn- v�gar och flygplatser. Operation Desert Storm utf�rdes med flygplan som representerade det senaste inom den tekniska utvecklingen, d�ribland F-117 A Stealth Bomber, ett flyg- plan som inte syns p� radar och som d�rf�r osett kan smyga sig p� fienden. Men �ven �ldre flygplan som t ex B 52:or fr�n 50-talet deltog i flyg- offensiven. Genom massmedia f�rmedlades bilden av ett kliniskt krig, d�r majoriteten av alla m�l attackerades med laserstyrd ammunition som tr�ffade sina m�l med osviklig precision. Detta var dock inte n�gon sanningsenlig bild. I sj�lva verket s� utgjordes endast 8,8%, eller 7400 ton, av de sammanlagt 84 200 ton bomber som f�lldes under Desert Storm av precisions- styrda bomber. De resterande 91,2% utgjordes av konventionella ostyrda bomber. Ett av exemplen p� att skyddet f�r civila inte fungerade �r attacken p� Al-Ameriyyabunkern i Bagdad. Koalitionen h�vdade att bunkern var en milit�r kommunikationscentral, som var kamouflerad och bevakades av milit�ra vakter. De irakiska myndigheterna h�vdade att bunkern var en civilf�rsvars- anl�ggning. Koalitionen p�stod sig ha sett de milit�ra vakter som stod ut- posterade p� utsidan av bunkern - men vad de tydligen missat var att hundra- tals kvinnor och barn gick in i bunkern i skymningen och l�mnade den i gryningen. Ca 300 kvinnor och barn omkom vid bombningen av bunkern. Det f�rekom �ven attacker p� fabriker som framst�llde civila produkter, bl a en fabrik som tillverkade mj�lkers�ttning f�r sm�barn. I sju st�der bombades dessutom lagerlokaler inneh�llande livsmedel avsedda f�r civilbefolkningen. Bristande underr�ttelsetj�nst tros ha varit orsaken till att civila m�l attackerades. Men den kategori av attacker som orsakade den st�rsta m�ngden civila offer var �nd� attackerna mot elkraftverk i Irak. M�nniskor dog dock inte genom sj�lva attackerna p� stationerna, utan p� grund av de indirekta effekter som dessa attacker fick p� det civila samh�llet. N�rmare 75% av el- produktionen slogs ut under konflikten. I st�derna upph�rde pumparna f�r av- loppssystemet att fungera. Detta medf�rde att avloppsr�ren exploderade, och avloppsvatten trycktes upp till markniv�n, d�r det utgjorde en bidragande faktor till att sprida sjukdomar. Vattenreningsverken slogs ut och kunde inte rena tillr�ckligt med vatten f�r att f�rs�rja st�derna. Epidemier ut- br�t bland befolkningen. Samtidigt uppstod en stor brist p� mediciner, p g a att avsaknaden av elstr�m ledde till att m�jligheterna att f�rvara mediciner p� sjukhusen f�rsvann, och stora m�ngder mediciner f�rst�rdes p g a brist p� kylf�rvaring. Antalet fall av hepatit, tyfus, m�ssling och lunginflammation �kade under �ret efter kriget med mellan 300% (m�ssling) och 700% (hepatit). Det f�rekommer uppgifter om att ca 70-90 000 irakiska civila omkommit i sviterna efter utslagningen av elsystemet. 2:3 Markoffensiven - Operation Desert Sabre Den 24 februari inledde FN-koalitionen markoffensiven, som gick under be- teckningen Operation Desert Sabre. Genom vilseledning hade koalitionen f�tt irakierna att tro att markoffensiven skulle genomf�ras vid den saudi- kuwaitiska gr�nsen. Men genom en omfattande kringg�ende man�ver - Hail Mary Pass - kom offensivens huvudpunkt i st�llet att f�rflyttas v�sterut till gr�nsomr�det mellan Irak och Saudiarabien. De irakiska frontf�rbanden, kraftigt decimerade efter veckor av massiva flygbombningar och omfattande deserteringar, gjorde ringa motst�nd. M�let f�r de framryckande trupperna �ster om Kuwait var att snabbt sk�ra av den enda �terst�ende irakiska re- tr�ttv�gen utmed Eufrat. Efter 100 timmar hade den irakiska arm�n m�tt sitt Cannae och gett upp, och koalitionen inf�rde ett ensidigt upph�vande av offensiva operationer. Mellan 60 och 100 000 irakiska soldater och ca 3 000 irakiska civila hade d� d�tt i kriget. Koalitionen inr�knade 295 d�da och 998 skadade. Det totala antalet irakiska krigsf�ngar som togs av koalitionen uppges till mellan 85 och 100 000 stycken. Dessa behandlades j�mf�relsevis v�l och helt i �verensst�mmelse med f�reskrifterna i den III Gen�ve- konventionen. De medlemmar av koalitionen som togs till f�nga av irakierna behandlades dock mindre v�l. De uppgifter som f�religger anger dessutom att f�ngar fr�n koalitionens arabiska deltagare behandlades s�mre �n de v�ster- l�ndska. I regel f�rdes nedskjutna piloter och andra tillf�ngatagna till Bagdad, d�r de f�ngslades i den regionala underr�ttelsetj�nstens lokaler, av krigsf�ngarna kallade the Biltmore. D�r utsattes de f�r ing�ende f�rh�r. De fick sm� matransoner och otillr�ckligt skydd mot kyla. Detta strider mot artiklarna 25 och 26 i krigsf�ngekonventionen. Anledningen till att f�ngarna placerats p� just the Biltmore var troligen ett f�rs�k fr�n irakisk sida att skydda platsen mot koalitionens flyganfall, allts� att anv�nda krigs- f�ngarna som m�nskliga sk�ldar. Detta �r f�rbjudet enligt artikel 23 i krigsf�ngekonventionen. Den 23 februari utsattes �nd� the Biltmore f�r ett flygangrepp fr�n koalitionens sida. Ingen krigsf�nge skadades dock i attacken. Efter detta flyttades krigsf�ngarna antingen till Abu Abu Ghurayb- f�ngelset eller till milit�rf�ngelset Al-Rashid. Placerande av krigsf�ngar i f�ngelser strider mot artikel 22 i krigsf�ngekonventionen. Ett annat brott mot internationell humanit�r r�tt, som v�ckte stor uppm�rksamhet, var n�r nedskjutna piloter fr�n FN-koalitionen visades upp i irakisk TV, och tvingades l�sa upp meddelanden som riktade sig mot deras heml�nder. Det f�rekommer �ven uppgifter om att i synnerhet krigsf�ngar fr�n arabiska l�nder utsatts f�r fysiskt och psykiskt v�ld. Detta strider mot artiklarna 13 och 17 i Gen�vekonventionen och �r enligt artikel 130 en sv�r �ver- tr�delse av konventionen. Slutsatsen vad det g�ller Iraks behandling av krigsf�ngar, �r att landet �terigen gjort sig skyldigt till flera brott mot internationell humanit�r r�tt. 2:4 Skadeverkningar p� milj�n i Irak Kriget medf�rde enorma skadeverkningar p� milj�n i Irak. Tonvis med bomber och ammunition som inte exploderat ligger fortfarande kvar p� slagf�ltet, och skadar fortfarande oskyldiga civila. Uppskattningsvis var det ca 600 av- skjutna bomber, raketer o dyl per dag som aldrig exploderade. Detta g�r sammanlagt mellan 1,6 och 1,8 miljoner. Ingen r�jning av dessa har f�re- kommit i Irak. Enligt en hemlig rapport fr�n UK Atomic Energy Authority ligger det dessutom ca 40 ton f�rbrukat uran fr�n k�rnvapen kvar p� slag- f�ltet. Detta ber�knas utg�ra en fara f�r ca en halv miljon m�nniskor, som f�r bl a f�rh�jda cancerrisker genom str�lningen fr�n detta uran, som natur- ligtvis �ven f�rorenar milj�n f�r en mycket l�ng framtid. Som jag redan har n�mnt i avsnittet om skadeverkningar p� milj�n i Kuwait, s� satte irakierna eld p� 742 kuwaitiska oljek�llor, och f�rst�rde 68 andra. R�ken fr�n de brinnande oljek�llorna har lett till omfattande f�roreningar i atmosf�ren. Regionen har f�tt mindre sol, vilket har lett till en temperaturs�nkning. Mark och vatten �r kraftigt f�rorenade. Dessutom sl�pptes mellan 4 och 8 miljoner fat olja rakt ut i Persiska viken. Motivet f�r denna handling var troligen att f�rsv�ra en amfibieoperation mot den kuwaitiska kusten. Vatten- temperaturen i Persiska viken har sjunkit, vilket medf�rt att fiskens m�jligheter till reproduktion f�rs�mrats. De brinnande oljek�llorna sl�ppte ut stora m�ngder kemikalier. Detta kommer att leda till en �kad cancerrisk, samt f�delsedefekter hos befolkningen i Irak och Kuwait. Dessutom l�t den irakiska regeringen torrl�gga �ver 7 500 kvkm av landets sammanlagt 20 000 kvkm tr�skmarker. Orsaken till att de l�t g�ra detta var f�r det f�rsta att underl�tta arm�ns f�rflyttningar, samt f�r det andra att utrota de tre arabiska stammar som levde i tr�skmarkerna. Av de ca 500 000 m�nniskor som en g�ng levde d�r, finns nu bara n�gra f� utspridda folkspillror kvar, som inte l�ngre kan f�rs�rja sig av den uttorkade marken. Stora tr�skmarker, som funnits i tusentals �r, har f�rvandlats till �de vidder av torkad, sprucken lera. De djur och fiskar som levde d�r har d�tt. Tr�skmarkerna har torkats ut genom att bygga f�rd�mningar, och genom att avleda de floder som fl�t genom tr�sken. Men eftersom vattnet m�ste ta v�gen n�gonstans, s� har detta lett till att jordbruksmarkerna �ster om Tigris nu �r dr�nkta under upp till 2,5 meter vatten, medan jordbruksmarkerna v�ster om Tigris �r totalt ut- torkade. I ett land, d�r det r�der en stor brist p� mat, har allts� stora arealer jordbruksmark upps�tligen f�rst�rts. Uttorkningen av Iraks tr�sk- marker har kallats f�r ett ecocide - milj�mord (genocide = folkmord). IRAK Area: 435 000 kvkm Befolkning: 19,6 miljoner Befolkning per kvkm: 45 Bibliography my name is ola Word Count: 2757

Go to top


	Copyright © 2005 Free-Essays-Free-Essays.com.